Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖR- ssgr (forts.):
(I 2) FÖR-MÅL, sbst.1 (†) före huvudmåltid intagen måltid. Förmåål gör fruur fager mäth. SvOrds. A 6 b (1604); jfr: Förmål, giör Brwden fagermätt .. (dvs.) När man haar hafft en godh dagwal, så kan man wäl sittia granner wedh middagsmål. Grubb 235 (1665). Ekblad 18 (1764). —
-MÅL, sbst.2 [tillfällig biform till FÖREMÅL; jfr d. formaal] (†) föremål (se d. o. 2). Liljestråle Fid. 66 (1772). —
(I 2) -MÅLTID3~02 l. ~20. (numera knappast br.) före huvudmåltid intagen måltid. Sahlstedt (1773). Schulthess (1885). —
-MÅLA, v.1, -ning. [efter t. vormalen. Jfr FÖRE-MÅLA] (†)
1) till I 3: framställa en bild av (ngn l. ngt) för (ngn); ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.: mönster, förebild. Warder oss här thet christeliga wäsendet bescriffuit och formålat vthi the helga apostla exempel. OPetri 2: 111 (1528). Helsingius L 4 b (1587). Balck Es. a 4 b (1603).
2) till I 2: på förhand framställa en bild av (ngt som skall komma l. inträffa längre fram i tiden), förebilda; ss. vbalsbst. -ning i konkretare anv.: förebild. The ogudachtigas och otrognas plåga, är een förmålning och begynnelse til then ewiga pijnan. PJGothus Tål. B 2 b (1601). Voigt Alm. 1683, s. 5. —
(II 1 a α) -MÅLA, v.2, -ning. [efter mnt. vormalen l. t. vermalen] (†) måla; medelst färger avbilda (ngt); pryda med målningar; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: målning. (De) lothe .. förmåle samme syn eller teckn (dvs. vädersolar på himmeln) opå en tafle, hengde henne vti kyrcken. KyrkohÅ 1909, MoA. s. 70 (1539). Han ”förmålade några kamrar på Svartsjö”. Eichhorn Stud. 3: 119 (cit. fr. 1568). Andre förmålningar vti .. cappälett. BtÅboH I. 1: 46 (1588). 1 Stoort skepp förmålat. MeddSlöjdf. 1894, s. 80 (1647). Afzelius Sag. 7: 160 (1853).

 

Spalt F 2967 band 9, 1927

Webbansvarig