| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRORD fö3r~ω2rd l. fœ3r~ (fö`rord Weste; fö`rórd Dalin. Anm. Hos Boivie SvSpr. 339 (1834) angives för bet. III accentueringen förórd o. för bet. II 2 accentueringen fö´rórd (sannol. tryckfel för fö`rórd). Jfr härmed att det förra av dessa accentueringssätt användes i bet. II 3 i vers hos Lenngren (SVS) 1: 28 (1777). Jfr för övr. Kock Akc. 2: 293 (1884)), n.; best. -et; pl. =.
I. språkv.
1) [efter t. vorwort] (numera knappast br. utom vid undervisning på nybörjarstadiet) preposition; jfr FÖR- I 1 c α. Tiällmann Gr. 227 (1696). Velander SvSpr. 33 (1915).
2) [efter t. fürwort] (†) pronomen; jfr FÖR- I 6. Giese Sprachm. 1—3: 364 (1730). Svedbom Satsl. 21 (1843).
II. vad som säges l. anföres (sagts l. anförts) förut l. i förväg.
1) (†) i uttr. falla i förord, falla ngn i talet; jfr FÖR- I 2. (Lat.) Interloquor .. (sv.) Intaala, falla i förord, falla i ens annors taal. Linc. Qq 6 a (1640).
2) [efter t. vorwort] framställning varmed ngt inledes l. börjas; numera bl. om företal till en skriftlig framställning; jfr FÖR- I 1 c α o. I 2. Författarens, utgivarens förord. (Sv.) förord, .. (lat.) præfatio. Linc. (1640). Förord till andra upplagan. Gullberg o. Edström FrSkolgr. (1898).
3) [efter mnt. vorwort] (numera knappast br.; se dock a o. c) i sht jur. (föregående) avtal l. överenskommelse (om ngt l. förutsättningarna för ngts giltighet); förbehåll; villkor; jfr FÖR- I 2. Och var sådana forord (vid husköpet), at thet huset nidhen fore icke skal bygias högre. OPetri Tb. 81 (1525). Förvtan all Condition, wilckor och förord. L. Paulinus Gothus ThesCat. 245 (1631). Glasmestaren swarade thed hafwa warit deras förord, at köpet skulle stå öpet 14 dagars tidh. ConsAcAboP 3: 263 (1668). Är något förord vid kiöpet skiedt, hvar uppå kiöpetz fasthet kommer at bero, bör det til rättelse tagas. Abrahamsson 349 (1726). Grefven ville, .. i anledning af sina med Lybeckarne gjorda förord, bebo Slottet allena. Celsius G1 2: 129 (1753). Emedan Råby fabriksintressenter således icke gjort förord om bestämd tid för bolagets fortfarande. 1NJA 1874, s. 148. — särsk.
a) (fullt br.) jur. i uttr. förord bryter l. bryta lag (förr äv. lagen), föregående avtal resp. gjort förbehåll (vid en transaktion) omintetgör tillämpningen av lagbestämmelser på den punkt avtalet l. förbehållet gäller. Förord bryta lagen. SvOrds. A 6 b (1604). Man håller sigh eo casu wed contractet, och allmen regula: Förord bryther lagh. RARP V. 2: 238 (1655). FörslRevGiftermB 4: 288 (1918).
b) (†) i uttr. sådana som med l. på (det l. de) förord att, med det förbehållet l. på det villkoret l. de villkoren att (osv.); med så l. sådan(a) förord att o. d., med sådana förbehåll l. på sådana villkor att (osv.). SvTr. 4: 68 (1523). (Han fick) korsholm i forlæningh .. med saadane forordh skæl och wilkor ath han (osv.). GR 2: 224 (1525). Gustaf II Adolf 226 (1617). Een förährar eenom androm een Gullring, vthi hwilken äre 12 Granater, doch medh the förord, at han honom allenast betala skal the 12 Granater. AJGothus ThesArithm. 114 (1621). Du skall få låna boken, med det förord, att du är rädd om den. Dalin (1852).
c) (fullt br.) jur. om avtal mellan (blivande) äkta makar angående vissa egendomsförhållanden i äktenskapet: paktum; numera i sht i ssgn ÄKTENSKAPS-FÖRORD. FörarbSvLag 1: 230 (1690). Giöra man och qvinna, ther hon enka är, .. förord sig emellan förr ächtenskapet, om then giftorätt hvarthera niuta skal. GB 8: 1 (Lag 1734). Innan Bröllop hålles, uprättas Förord. Nehrman Gift. 111 (1747). FörslRevGiftermB 4: 288 (1918). SFS 1920, s. 974.
d) (†) närmande sig l. övergående i bet. utfästelse, löfte. UrkFinlÖ I. 2: 76 (1597; bet. dock oviss). Emot gifvit förord. Celsius G1 2: 126 (1753).
III. [efter t. fürwort, vorwort] anbefallning, rekommendation; numera i sht om anbefallning varigm ngn med uteslutande av andra föreslås till erhållande av ngt; jfr FÖR- I 5. Giva, lämna ngn sitt förord; jfr slutet. Carl XII Bref 354 (1714). Serenius (1741). Främmande lärostolar tillsattes på .. (Berzelius’) förord. Rydqvist i SAH 25: 35 (1849). Till stöd för det förord, han lemnade Franzén, kunde sekreteraren endast åberopa trenne skaldestycken. Wirsén i 3SAH 2: 186 (1887). — särsk. i fråga om förslag till tjänstetillsättning: av offentlig myndighet given anbefallning åt en av de på förslaget uppförda att komma i fråga före de andra. Han har erhållit rektors, skolöverstyrelsens förord till lektoratet. NF (1882).
Spalt F 3047 band 9, 1927