Publicerad 1927   Lämna synpunkter
FÖR- ssgr (forts.):
(I 3) FÖR-STÄCK, sbst.1, n. [jfr mnt. vorsticken, föreslå, ävensom BESTICK, byggnadsplan, ritning (se BESTICK, sbst.1 2)] (†) utkast, ritning (till en byggnad o. d.). Att .. (byggmästaren) motte beszee lägligheterne ther och göre oss ther vppå (dvs. för Uppsala ”gårds” förbättring m. m.) ett förstäck. GR 16: 213 (1544). Därs. 453. —
(II A) -STÄCK04, sbst.2, n.; best. -et; pl. =. [bildat till förstäcka sig (se FÖR-STICKA); jfr t. versteck] (skämts., arkaiserande) gömställe; särsk.: bakhåll (se d. o. 3 b). Såsom ett ungt lejon lurar hon i sitt förstäck / och såsom en modig röfvarskara i sitt bakhåll. Fröding Guit. 13 (1891). SvD(A) 1924, nr 52, s. 8. —
-STÄCKA, v.1, se FÖR-STICKA. —
(II B) -STÄCKA, v.2 [jfr d. forstække] (†)
1) förkorta (se d. o. 1). Mat. 24: 22 (NT 1526). Gudh (är) en godh Fader, som förstäcker sina kärkomnas älendheet och wedermöda. Botvidi 24Lijkpr. b 4 a (1617, 1628). Thomander Pred. 2: 229 (1849). Hahnsson (1896; betecknat ss. ”gam. bibl.”). särsk. i uttr. förstäcka livet l. ngns liv o. d.; jfr FÖRKORTA 1 c α. BOlavi 108 a (1578). Phrygius HimLif. 152 (1615). Fahlcrantz 3: 100 (1864).
2) i p. pf., om fågel: vingklippt; äv. bildl. om människa: som blivit berövad sin makt o. d.; jfr 3. Möller (1790). Heinrich (1814).
3) inskränka; stäcka; jfr FÖRKORTA 2. Brasck TyKr. F 4 b (1649). Om .. politiqven i Europa är den att Ryska magten bör förstäckas. CAEhrensvärd Brev 1: 96 (1784). —
-STÄDERSKA, se FÖR, adv.2 ssgr. —
(II B) -STÄDJA, v. (vor- 1595) [efter mnt. vorsteden; jfr TILLSTÄDJA] (†) tillåta (ngn att göra ngt); bevilja (ngt). I .. varde förnimmendes .. medh hvad vilkor samme fredh giort och förstadh är. GR 27: 96 (1557). Annerstedt UUH Bih. 1: 29 (i handl. fr. 1595). The .. äro en gång förstadde wordne til at komma ther in. Coyet Skääl C 3 a (1659). —
(I 1 c α) -STÄLL 3~2 (numera knappast br.) landt. å vissa plogar, radsåningsmaskiner, självbindare o. d.: förställare (se d. o. 2). TLandtm. 1880, s. 142. TT 1900, Allm. s. 245. —
-STÄLLA, v.1, -ning. [efter mnt. o. t. vorstellen. Jfr FÖRESTÄLLA] (†)
1) till I 6: föreställa (se FÖRESTÄLLA 2). Som iag intet blef förstält wijdh Compagnie innan Rekryterne uthkom i Augustj månad, tog Hr Majoren Hind. Math. von Dunderberg en recryt till samme beställningh. KKD 3: XIX (1704).
2) till I 3: framställa (ngt) i ord l. bild; framlägga, framföra; jfr FÖRESTÄLLA 5. Berchelt PestOrs. A 5 b (1589). B(ro)r har offta förstält min wördnad .. för Fröken Maja. KKD 8: 248 (1706). Såsom Eders Kongl. Majt. på .. min .. underdåniga förstälning behagat förordna (osv.). Fürst Stobæus 20 (cit. fr. 1731). Jag skal vid tilfälle förställa våra Herrar Biskopar denna saken. Dalin Arg. 1: nr 5, s. 7 (1733; uppl. 1754: föreställa). Om en målare ville förställa en samling af ärevördige gubbar. Hasselroth Campe 24 (1794).
3) till I 3: ställa (ngt) i utsikt. En oförmodelig händelse hade när gjort denna förstälda freden til intet. Loenbom Stenbock 2: 218 (1758).
4) till I 3: uppmana (ngn) till (ngt); jfr FÖRESTÄLLA 14. Vthi thesse swulnader, tå skal man förstella then siuka itt ordentlighit leffuerne vthi maat och dryck. BOlavi 188 a (1578). särsk. ss. vbalsbst. -ning, uppmaning; föreställning (se d. o. 10). Rääf Ydre 3: 277 (i handl. fr. 1714).

 

Spalt F 3276 band 9, 1927

Webbansvarig