| Publicerad 1927 | Lämna synpunkter |
FÖRSÄKRAN försä4kran l. fœr-, i Sveal. äv. 032, r. l. f. (m. Lind (1749; jämte f.)); best. (föga br.) =. Anm. I st. f. sg. best. föredrages motsv. form av FÖRSÄKRING; i st. f. den felande pl. användes pl. av sistnämnda ord.
1) till FÖRSÄKRA 1 a; äv. konkret(are); numera nästan bl. i historisk stil om konunga- l. regentförsäkran. The Swenske (sade) sigh befruchta, att .. then försäkran them war sworen och bebreffuat icke skulle wara fast. Svart G1 5 (1561). KungörG3Död 29/3 1792, s. 3. Sedan .. talmännen underskrifvit regeringsformen, afgaf konungen sin edliga försäkran .., skriftligen affattad. Odhner G3 1: 145 (1885). jfr KONUNGA-, REGENT-FÖRSÄKRAN. — (†) säkerhet; borgen o. d. (för skuld). Hvad försäkran skulle I väl kunna gifva om eder redlighet, så angelägit som det likväl är at förvissa edra grannar om densamma. Ehrenadler Tel. 810 (1723). Denna obligation begärar Afledne Capitainens Enke Fru få återtaga til utredning och infordran emot det hon lämnar sin egen Sedel med försäkran för skulden. VDAkt. 1789, nr 26.
2) (†) till FÖRSÄKRA 6, 7: (fast) förvissning l. övertygelse l. förtröstan l. tillförsikt. Swebilius Cat. 2: 43 (1689). (Dalkarlarna) marcherade .. till Normalms-torg midt igenom thet upställta manskapet, i försäkran at ingen skulle skjuta på them ett skarpt skått. HSH 3: 238 (1744). Deras fasta försäkran om de dödas upståndelse. Bælter Cerem. 757 (1760). SP 1779, s. 6.
3) till FÖRSÄKRA 8: bestämt påstående; bestämt löfte. Swedberg Cat. 49 (1709). Sedan jag fådt frökens försäkran at få äga hennes vänskap. Dahlberg Lefn. 22 (c. 1755; uppl. 1911). ”Gif mig en slant! Jag dör af hunger” — en stående bön och försäkran hos Romas tiggare. Wennerberg 1: 269 (1881).
Spalt F 3337 band 9, 1927