Publicerad 1928   Lämna synpunkter
FÖR- ssgr (forts.):
(II B) FÖR-ÄNGA, v. [efter mnt. vorengen] (†) ansätta, sätta i trångmål. GR 11: 327 (1537). —
(II B) -ÄNGSTA, v. [efter mnt. voranxsten l. t. verängsten] (†) ängsla, oroa. Tegel G1 2: 94 (1622).

 

Spalt F 3603 band 9, 1928

Webbansvarig