Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GALGO gal4gω l. -å l. -o, r. (l. m.); best. -n; l. (bl. i bet. 1) GALGANT galgan4t, r. (l. m.); best. -en; l. (bl. i bet. 1) GALANGA galaŋ4a l. 032, r. (l. f.); best. -an.
Ordformer
(galanga Månsson Ört. 1 (1628) osv. galga 1891 (: Galgarot). galgan 1623—c. 1870 (: Galganrot). galgant 1578 osv. galigan 1541. gallian 1641. galliga 1640—1642. gal(l)igo 1538—c. 1645. gal(l)go 1638 osv. galangal 1788. gallingal(l) 1751—1799)
Etymologi
[fsv. galgana, galigo, galliga; av mlat. galanga, mgr. γαλάγγα, av arab. ḫalanǧān, möjl. ytterst av kines. ko-leung-keung, ”mild ingefära från Kaotschaufu” (provins i Kina)]
1) (numera i sht i ssgr) den förr ss. krydda, numera bl. inom medicinen använda aromatiska roten av den i sydöstra Asien växande ingefärsväxten Alpinia officinarum Hance. VarR 31 (1538). Galanga eller Galigo är torr och heet. Månsson Ört. 1 (1628). Ekbohrn (1904).
2) (†) i överförd anv.
a) i uttr. vild galgo, om starrväxter av släktet Cyperus Lin. 2LinkBiblH 4: 68 (c. 1550). särsk. i uttr. lång vild galgo, rund vild galgo, om de med långa resp. runda rotknölar försedda arterna Cyperus longus Lin. resp. Cyperus rotundus Lin. Franckenius Spec. B 4 a (1638). SPF 1812, s. 260.
b) i uttr. stor galgo, (rotstocken av) växten Acorus Calamus Lin., kalmus(rot). Linc. (1640; under calamus).
Ssgr (till 1; i sht i fackspr.): GALGO- l. GALGANT- l. GALANGA-OLJA, r. l. f. ur galgoroten extraherad olja. BOlavi 47 a (1578). VaruförtTulltaxa 1: 442 (1912). —
-ROT. [fsv. galliga roth] BOlavi 147 a (1578). Lindgren Läkem. (1891).

 

Spalt G 38 band 10, 1928

Webbansvarig