| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GEBIT gebi4t, stundom je- (jebi´t Dalin), n.; best. -et, förr äv. utan slutartikel (VDAkt. 1652, nr 75, Humbla Landcr. 551 (1740)); pl. = ((†) -er Brask Pufendorf Hist. 177 (1680), Strinnholm Vas. 2: 309 (1820)); förr äv. GEBEDE, n.
1) (†) område som lyder under ngn l. ngt l. som tillhör ngn l. ngt; äv. om en stads handelsområde. SvTr. 4: 150 (1534). I äre här i Wexiö Gebit beslagne mz olagligit landzköps drijfwande. VRP 1662, s. 90. Uti störste delen af Sultanens Gebiete har man nepeligen kunnat bringa 20000 Man Nywärfwat Folck tilsammans. OSPT 1687, nr 20, s. 5. Linné Skr. 5: 191 (1732). Skyldigheter för dem, ”som i staden och dess gebiet bo och hava deras hemvist”. Herlitz Stadsförv. 1830 250 (cit. fr. 1833). Petersson Tib. 8 (1860).
2) (numera i sht i fackspr.) allmännare: område; trakt, landssträcka. När .. et nyss eröfradt gebiet kommer til det gamla. Holmbergsson Sartorius 16 (1800). Castrén Res. 2: 180 (1846). Genom de betydligt vexlande fysiska och klimateriska förhållanderna inom hela gebitet. Fries BotUtfl. 3: 178 (1864). Melin Breitenf. 37 (1893, 1900). — jfr DJUP-, EKVATORIAL-, FLORA-, GLACIÄR-, HANDELS-, LITORAL-, PASSAD-, POLAR-, TUNDRA-GEBIT m. fl.
3) i bildl. anv. av 1 l. 2; ofta om område för ngns värksamhet l. för ngn viss vetenskaps- l. värksamhetsgren; fack; jfr FÄLT 8. Philosophien äger ännu intet bestämmdt gebit. LittT 1795, s. 137 (i öv. fr. t.). Lagstiftande magtens intrång på domaremagtens gebit är ett politiskt experiment ibland de farligaste. Svedelius StatsrAnsv. 155 (1856). Det är helt enkelt en affär om uthusbyggnaden, och således hör den icke till mitt gebit. Carlén Skuggsp. 1: 84 (1861, 1865). Det allra mesta (av Retzius’ skrifter) består af smärre afhandlingar och meddelanden inom olika gebit. Anderson (c. 1880) i 3SAH 7: 262. — jfr SPECIAL-GEBIT m. fl.
Spalt G 166 band 10, 1928