Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GEBYR l. GEBÖR, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(gebeur 1720. gebu(h)r 1720—1786. gebyr (gebühr) 1713 (: cantzligebyrernas)—1846. geböer 1669. gebö(h)r 1656—1726 (: Cancellie geböhr). gebord 1713. gebörd 1719—1751)
Etymologi
[liksom d. gebyr av mnt. gebor, geborede, n., l. t. gebü(h)r (ä. t. äv. gebeur), f., till mnt. geboren resp. t. gebü(h)ren, tillkomma, anstå (se BÖRA; jfr BÖRD, sbst.2)]
(†)
1) vad som tillkommer ngn att göra l. prestera, plikt. Dett vore nogh om han giorde sit Embetz gebör med så gudeliget nijet och flijt som de salige herrarne hafva giort. VDAkt. 1656, nr 194 (möjl. ssg). Därs. 1731, nr 757. — särsk.
a) i uttr. efter gebör, på tillbörligt sätt, tillbörligen. Hwadh oss och Församblingen wijdhkommer, så skole wij effter geböhr på bäste sätt Vndfå och accommodera en Meriterande Lärare. VDAkt. 1661, nr 214. Därs. 1689, nr 1053.
b) i uttr. över gebörden (geborden), över det tillbörliga. VDAkt. 1713, nr 414. Därs. 1731, F III 7.
2) avgift som ngn är skyldig att betala (ss. vederlag för ngt); särsk. om tjänstemäns sportler (expeditionslösen o. d.); äv. koll. 2RARP I. 2: 235 (1720). Lerandes ock innan kortt en förnyad Taxa på Domares gebyr vtkomma. Arnell Stadsl. 368 (1730). Emedan vij, som uti bem(äl)te Capell bo, .. vår gebörd lika med Moderkyrkan, most utlägga. VDAkt. 1751, nr 455. Palmblad Norige 190 (1846). — jfr KANSLI-, KRONO-GEBYR m. fl.

 

Spalt G 167 band 10, 1928

Webbansvarig