| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GEHEIM, adj., numera bl. i ssgsleden GEHEIME- gehäj3me~, stundom je- (jehä`jmerå´d Dalin).
(† utom i ssgr)
1) som är hemma (i), förtrogen (med ngt). Wi hälsa i förgår på woidwodskan Tovianski, som är geheim uti alt hoos Cardinalen. Hermelin BrefBarck 4 (1702).
2) hemlig. Min Engell var nu så goodh och håll dätta geheimt. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 1: 213 (1702). KKD 10: 191 (c. 1710). — särsk. substantiverat [jfr t. in geheim] i uttr. (ut)i geheim o. d., i hemlighet. Nu ähr mig af H. F. Nådh uthij gehem förtrott, att (osv.). OxBr. 9: 624 (1645). RARP V. 1: 78 (1652).
B (Anm. Förleden geheime- användes i sv. regelmässigt vid återgivande av utländska benämningar o. titlar med motsv. förled, t. ex. GEHEIME-ARKIV, GEHEIME-HOVRÅD o. d. Endast det nedan upptagna GEHEIME-RÅD har kommit till användning äv. i fråga om sv. förh.): GEHEIME-RÅD. (geheim- 1677—1795. geheime- 1662 osv.) [jfr d. gehejmeraad, t. geheimer rat]
2) urspr.: medlem av ett geheimeråd (i bet. 1); titel som anger att ngn tillhör högsta rangklassen; numera bl. i fråga om utländska (i sht tyska o. ä. ryska) förh. Fordom Kongl. Maij:tz til Swerige trooman, GehemeRådh, General Fältmarskalk och krigzrådh, den Höghwälborne Herre, Hr Robert Douglas, Grefwe til Skiäninge. VDAkt. 1662, nr 228. Verkligt geheimeråd ”med predikatet excellens” är en af de högsta preussiska utmärkelserna. 2NF (1908). (Goethe) blev, allt efter som synpunkten väljes, olympiern eller geheimerådet. Sylwan (o. Bing) 1: 553 (1910). särsk. [jfr motsv. anv. i d.] (skämts., numera knappast br.) om privat, förtrogen rådgivare. Ingen af oss .. är (prokanslärn) i lag, utom Kreander, som blifvit hans geheime-råd och advocat. Porthan BrefSamt. 1: 40 (1781). Weste (1807).
Avledn.: geheimerådinna010032, f. (numera bl. i fråga om utländska förh.) hustru till ett geheimeråd. CAEhrensvärd Brev 2: 288 (1799).
Spalt G 170 band 10, 1928