Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GEJA, v.; sup. -at.
Etymologi
[trol. efter isl. geya, motsv. fsv. göia, sv. dial. gö, skälla]
(†) skälla. Hafwer tu aldrig sedt, at stora Hundar skiält och häftigt gejat på Månan om Aftonen? HanssonDröm. C 4 b (c. 1680).

 

Spalt G 174 band 10, 1928

Webbansvarig