Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GEMAKLIG, adj.; adv. -A (Widekindi KrijgH 884 (1671), Schenberg (1739)), -EN (OxBr. 8: 27 (1631), Nordberg C12 1: 92 (1740)), -T (Brenner Dikt. 1: 212 (1703, 1713), Därs. 176 (1709, 1713)).
Ordformer
(-mack- 1638—1671. -mak- 1631—1773. -elig(-) 1631—1708. -lig(-) 1638—1773)
Etymologi
[av mnt. gemaklik l. t. gemachlich (jfr ä. t. gemächlich), adj. o. adv., till GEMAK, sbst.1]
(†)
1) maklig, bekväm. Widekindi KrijgH 884 (1671). Jag (kan) icke lofwa monga obetenckta och gemakliga kyrkioherdars sed, som sielfwe lisa sig ifrå thet beswäret (att hålla katekesförhör), och lemna thet på Capelanerna och hielpepresterna. Swedberg SabbRo 1443 (1704, 1712). Ho som gemakligt wil på dun och rosor blöta / I lättia, lek och lust förslita tiden hän. Brenner Dikt. 1: 176 (1709, 1713). Sahlstedt (1773; med hänv. till maklig).
2) ss. adv.: så småningom, efter hand. OxBr. 8: 27 (1631). Doch kan dett intett skiee på een tidh uthan så gemackeligen. RP 8: 43 (1640). Nordberg C12 1: 92 (1740).
Avledn.: GEMAKLIGHET, r. l. f. (†)
1) till 1: bekvämlighet, ro. Swedberg SabbRo 136 (1704, 1710). Sahlstedt (1773; med hänv. till maklig).
2) tillmötesgående. Eders Höghwyrdigheet förthenskuldh, till at Contestera oss, så wähl som alla andra sin rychtbahra rättrådh och gemaakligheet. VDAkt. 1674, nr 195.

 

Spalt G 182 band 10, 1928

Webbansvarig