Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GENEALOGI jen1eal1ogi4 l. je1n-, l. -å-, i Sveal. äv. -ji4 (genealogi´Weste; schenealåji’ Dalin), r. l. f.; best. -en l. -n; pl. (i bet. 1) -er.
Ordformer
(Förr vanl. stavat genealogie. — Förr äv. i lat.-gr. form. RARP 3: 228 (1642), Böttiger Drottnh. 132 (i handl. fr. c. 1700))
Etymologi
[jfr d. genealogi, t. genealogie, eng. genealogy, fr. généalogie, senlat. genealogia; av gr. γενεαλογία, släktregister; jfr GENEALOG]
1) (framställning av en) släkts l. enskild persons härkomst l. släktskapsförhållanden, stamtavla, ättlängd, släktregister; äv. biol. i fråga om art(er) l. grupp(er) inom djur- l. växtriket. RARP 8: 123 (1660). Må .. hvar och en efter egen fantasi uppgöra arternas genealogier och migrationer. BotN 1849, s. 61. (Rasmus Ludvigssons) genealogier ha användts som material af följande genealoger. 2NF 22: 1046 (1915).
2) vetenskap som utreder (mera framstående) släkters ursprung, härstamning, utbredning o. inbördes släktskapsförhållanden, släktforskning; äv. biol. i fråga om arter l. grupper inom djur- l. växtriket: släktskapslära, fylogeni. Geographie, Genealogie, Heraldique &c. kunna bäst läras jemte och intet utom Historien. Dalin Arg. 2: 38 (1734, 1754). Organismernas genealogi, eller släktskapslära. 2NF 33: 832 (1922). —

 

Spalt G 204 band 10, 1928

Webbansvarig