| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GENERELL ʃe1neräl4 l. ʃen1-, stundom -rä4l, adj. -are. adv. -T.
(numera nästan bl. i fackspr. l. i stil av vetenskaplig prägel) som gäller en hel klass l. grupp av personer l. ting l. fall, som har allmän giltighet l. tillämpning, allmän(giltig), icke detaljerad; ofta motsatt: speciell; förr äv.: som har allmän omfattning, universell. En generell regel. Generell kurs (sjöt.), i fråga om fartyg som seglat flera olika kurser under viss tid: kursen mellan det frånseglade o. det inseglade stället, generalkurs. Generell distans (sjöt.), distans som mätes efter ett fartygs generella kurs, generaldistans. 2RARP 4: 173 (1726). Mindre betydelige mål .. kunde lemnas til .. (den) generelle conseillens beredning och afgörande. HT 1918, s. 248 (1786). Ordens generela betydelse. Ödmann AnvSkrift. 73 (1822). Examinandens generella, elementära bildning. BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 26. I andra (fall) har en mera generell (uttals-)beteckning synts oss lämplig. LoW Förord (1889). En ny generell tulltaxa .., gällande för importen från alla länder. De Geer Minn. 2: 30 (1892). Uti denna generella typ rymmas en mängd specialtyper. Fahlbeck Ad. 1: 7 (1898). — särsk. (†) om uttryck, term, löfte o. d., övergående i bet.: allmänt hållen, obestämd. (Chétardies) lätthet att till (ryska kejsarinnan) Elisabeths generelle löften sätta för mycken lit. HSH 6: 333 (c. 1750). AdP 1789, s. 406.
Spalt G 223 band 10, 1928