| Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GENOM ssgr (forts.):
1) (†) som förvärvat en utomordentlig färdighet (i att göra ngt). Hon var genomlärd, at snärje-trådar spinna. Kolmodin QvSp. 2: 235 (1750).
2) utomordentligt lärd. Dähnert (1784). Bakom hela framställningen känner man den genomlärda forskaren. SvD 1899, nr 67 A, s. 3. —
(2 d α) -LÄSA, -ning; -are. (genom- 1640 osv. igenom- 1633—1792) [jfr d. gennemlæse, t. durchlesen] läsa (ngt) från början till slut, läsa igenom (ngt); ofta: i kritiskt, granskande syfte läsa igenom (ngt). Flyktigt, noggrant genomläsa ngt. Om wij ock skulle, granneligen igenom läsa wåra Swenska Konungars Cröniko, tå finne wij (osv.). Rothovius Äropr. B 2 b (1633). Det som skrifvit är, kan man icke allenast läsa så långsamt, som man behagar, utan ock det åter genomläsa. Hof Skrifs. 67 (1753). Ny ledamot (av Vitterhetsakademien) tog sitt inträde med ett tal, som förut af akad:s direktör genomlästes. NF 17: 1252 (1893).
Spalt G 274 band 10, 1928