Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GERIDON ge1ridoŋ4, äv. ger1-, stundom -dω4n (geridón Weste; geridón Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er ((†) -ar Swedberg Dödst. 79 (1711); -s BoupptSthm, Möller (1745, 1755; under balustre)).
(i sht förr) på en (tredelad) fot vilande ståndare, upptill försedd med en liten rund skiva för att uppbära ljusstakar, prydnadsföremål o. d.; ljusbord. 1 .. pahr Gueridons, af gemeent trä swarfwade, til at sättia liwsestakar på. BoupptSthm 6/3 1671. Gikt och Febrar hvart man går, / Mänskjor oförtänkt på bår, / Lik och Keridoner. Lenngren (SVS) 2: 307 (1793). Böttiger Drottnh. 83 (1889). Strindberg Kamm. 4: 66 (1907). I två hörn stodo fullkomligt symmetriskt två guéridoner i mahogny med hvar sin vas af Berlinerporslin. Jolin 71 (1913; om förh. 1848). — jfr HANDFATS-GERIDON.
Spalt G 334 band 10, 1928