Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GESVADER gesva4der, r. l. m. ((†) n. BL); best. -n; pl. gesvadrar (ss. n. = (BL)).
Etymologi
[av t. geschwader, n. (se SVADER)]
(förr) truppförband (fana) av ungefär 300 ryttare; jfr SVADER o. KORNETT. 1VittAH 1: 236 (1755; om förh. på G. I:s tid). Hallenberg Hist. 1: 142 (1790; om förh. på E. XIV:s tid). Tre gesvader tyska ryttare. BL 16: 168 (1848; efter handl. fr. 1565). Dalin (1852).

 

Spalt G 347 band 10, 1928

Webbansvarig