Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GIGA ji3ga2, v.2 -ade ((†) imper. gi(j)g Rosenfeldt Tourville 15 (1698), Decker (c. 1700) hos Oxe Vitt. 49). vbalsbst. -ANDE, -NING.
sjöt. hala upp (ett segel) till rån, medelst gigtåg sammandraga (ett rå- l. gaffelsegel), bärga (ett segel) medelst gigtågens halande, medelst gigtåg hala upp skothor nen på (ett segel). (Sv.) Giga Segel, (t.) die Segel zusammenziehen. Lind (1738). Giga är at hissa up Skothörnen til rån. När seglet är gigat gör ännu vinden tämmelig verkan derpå. Dalman (1765). VFl. 1913, s. 72.
GIGA SAMMAN10 32 l. 40 l. TILLSAMMAN(S)040 l. 032. (mindre br.) medelst gigtåg sammandraga (segel). 1VittAH 4: 255 (1783). jfr SAMMANGIGA. —
GIGA UPP10 4 l. OPP4. (mindre br.) medelst gigtåg hala upp (ett segel l. ett segels skothorn) intill rån; äv. abs. Rosenfeldt Tourville 25 (1698). Giga up och brassa fyrkant vid ankring. KrigVAT 1835, s. 173. Engström 2Bok 18 (1909). jfr UPPGIGA.
-TÅG. (gig- 1691 osv. gige- 1730) [jfr nt. giktau, holl. gijtouw] tåg l. talja varmed skothornen på ett råsegel halas upp till rån l. varmed det stående liket på ett gaffelsegel halas in till masten. Rålamb 10: 47 (1691). Bergdahl Antip. 154 (1906). jfr BEGINE-, MESANS-, STORMÄRS-GIGTÅG m. fl. —
B (†): GIGE-TÅG, se A.
Spalt G 390 band 10, 1928