Publicerad 1928   Lämna synpunkter
GIGG jig4, sbst.2, r.; best. -en; pl. -er; ngn gg GIGA ji3ga2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(gi(c)que c. 1700 (: gicquer, pl.)—1908. giga 1802—1908. gigue 1802—1924. gigg 1905 (: sjömansgigg)— 1924. jig 1897 (: Jigsteg)—1910)
Etymologi
[av eng. jig o. fr. gigue, av ffr. gigue, giga, möjl. av mht. gige (se GIGA, sbst.1). Formen giga härrör från det likaledes från mht. gige lånade it. giga. Jfr DFryklund i StudModSpråkv. 6: 108 f.]
benämning på en numera nästan bl. på de brittiska öarna kvarlevande dans, vanl. i 6/8 l. 12/8, ngn gg i 4/4 takt; äv. om musiken därtill. Sen dantza vij Engliske Gicquer. Holmström Vitt. 211 (c. 1700). Giga .. Et stycke af 6/8 takt, som äfven brukas til dans. .. Fordom brukades sådane mycket i Fransöska Operor, och voro Corellis Gigor mycket i rop. Envallsson MusLex. (1802). Jim .. var i det hela en alldeles förträfflig cockney Tommy, som dansade gigg så bra. Cederschiöld Väntan 134 (1915). — jfr SJÖMANS-GIGG.
Ssg: GIGG-STEG. dans. danssteg av det slag som är utmärkande för gigg. Lekstug. 8 (1897).
Avledn.: GIGGA, v. dansa gigg. Wærnér Hundår 39 (1900). Didring Malm 1: 47 (1914).

 

Spalt G 392 band 10, 1928

Webbansvarig