Publicerad 1928 | Lämna synpunkter |
GIRANDOL ʃir1aŋdol4, äv. -då4l (schiranngdå´ll Dalin; sjirangdåll´WoJ (1891)), r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
1) fyrvärk. samling av på en gång vertikalt uppstigande raketer (med försättning av kanonskott, svärmare o. stjärnor), bildad av flera enkla raketkistor, var o. en bestående av en större raket, omgiven av ett flertal mindre. Liksom en färgrik girandol af eld, / Hon (dvs. rosen) flög raket-likt uppåt himlens rymder. Atterbom LÖ 1: 88 (1824). BonnierKL (1924).
2) (i sht förr) ett slags flerarmad ljusstake med ljusen i en krets. Wrangel TessPal. 12 (cit. fr. 1704). 18 girandoler, hvarje för 5 Ljus. VexiöBl. 1811, nr 21, s. 4. BonnierKL (1924).
3) (†) (eg. kretsformig) grupp av ädelstenar l. pärlor (l. imitationer därav) i örhänge; vanl.: örhänge med dylik grupp; äv. om grupp av pärlor ss. prydnad på klänning. UOxelgren (1751) i Fatab. 1911, s. 79. Hon hade .. mycket stora girandoler i öronen, som dock voro af glas och helt gemena. Nyrén Charakt. 40 (c. 1765). Buketterna (på klänningen) sammanhållas af ett band och mellan dem gå girandoler af perlor. Portf. 1852, s. 143. BonnierKL (1924). jfr PÄRL-GIRANDOL.
Spalt G 423 band 10, 1928