| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GJORD jω4rd, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
1) band l. rem o. d. som fästes omkring ngt l. användes att uppbära l. fasthålla ngt; särsk. om de breda starka band av hamp- l. lingarn (l. läder) som spännas om buken på ett rid- l. dragdjur för att fasthålla sadel l. sele l. täcke o. d. Snart är sadla medh een giordh. SvOrds. C 2 a (1604). Glider sadeln bakåt, så kan det hjelpas genom främre gjordens åtdragning. Ehrengranat Ridsk. II. 1: 38 (1836). SDS 1901, nr 86, s. 4. — jfr BRÖST-, BUK-, FÖR-, KRÖJTS-, LÖP-, RÄNN-, SADEL-, TÄCK(ES)-, VOLTIGE-, ÖVER-GJORD m. fl. — särsk.
b) bredt, starkt band som spännes under sängbottnar, stolsitsar o. d. Säng med gjordar i bottnen. Wikforss 1: 719 (1804). Cavallin (1875). — jfr SÄNG-GJORD.
2) (†; jfr dock a, b, c) ring l. kedja l. krans (av metall l. trä) anbragt omkring ngt för att pryda det l. hålla det samman. Tiwghu stolpar på tiwghu koppar föter, och theras knappar medh theras giordar aff silffuer. 2Mos. 27: 11 (Bib. 1541; Bib. 1917: kransar). 1Kon. 7: 20 (Därs.). — jfr SILVER-GJORD. — särsk.
a) (numera bl. bygdemålsfärgat i vissa trakter) tunnband; äv. om tunnbandsliknande ring omkring dryckeskärl av metall. Thett förste (silverstopet) .. medh fem förgyltte giordher och enn förgyltt grepe och vapn. GR 26: 372 (1556). Iagh skal honom Ämberet om nacken dängia, / Så at Jolarna skola om Halsen hängia. Brasck FörlSon. L 1 a (1645). (Den nye drängen) satte gjordar på bryggkaren. TurÅ 1910, s. 104. — jfr BAND-, TUNN-GJORD.
c) (fullt br.) fisk. båge (se BÅGE, sbst.1 4) i ryssja. Ålryssjorna .. äro konstruerade som vanliga ryssjor, men med flera (8 st.) gjordar. Ekman NorrlJakt 363 (1910).
Spalt G 487 band 10, 1929