Publicerad 1929 Lämna synpunkter GOET gåe4t, m.; best. -en; pl. -er. Etymologi [ytterst av gr. γόης (gen. γόητος), eg.: som tjuter, klagar, till γοάειν, klaga] (i fråga om forntida gr. förh., föga br.) trollkarl. Rydberg Ath. 30 (1859). Ekbohrn (1868). Spalt G 749 band 10, 1929 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se