Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GROT, sbst.2; pl. = (BtÅboH I. 8: 95 (1636)) l. grotter (BtÅboH I. 13: 288 (1638), BoupptRArk. 1639) l. grötter (BtÅboH I. 8: 95 (1636)).
Ordformer
(gro(o)t 1637—1667. grott 1636)
Etymologi
[av ett i denna bet. icke uppvisat nt. grot, sidoform till nt. gross, gross, (jfr GROSS, sbst.3), jfr växlingen nt. groot, stor : t. gross, nt. grot, groschen: ä. t. gros]
(†) gross. 25 1/2 Grott små Silfwer Knappar à 8 D:r. BtÅboH I. 8: 95 (1636). Stiernman Com. 3: 626 (1667).

 

Spalt G 969 band 10, 1929

Webbansvarig