Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GROTKEN l. GRÖTKEN, m. l. f.; pl. =.
Ordformer
(grotke 1553. grottkin 1614. grötke 1614 (: Grötketaals). grötken 1667 (: Grötkens Tråd))
Etymologi
[av ett icke uppvisat nt. grotken, grætken, diminutivum till det under GROT, sbst.2, nämnda nt. grot, gross]
(†) gross. (Vi hava uppburit) sölfftrådh ett pundh och nålremer en grotke. GR 24: 539 (1553). ArvskifteSthm 17/11 1614.
Ssgr: A: GRÖTKEN-TALS, adv. (†) i gross. Allahanda slagz Knappar .. (skola försäljas) Grötketaals. Stiernman Com. 1: 587 (1614).
B: GRÖTKENS-TRÅD. (†) tråd som säljes i gross av härvor l. dyl. (icke efter vikt)? Grötkens Tråd .. 1 Grot. Stiernman Com. 3: 626 (1667).

 

Spalt G 971 band 10, 1929

Webbansvarig