Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRYLL gryl4, sbst.2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar; förr äv. GRYLLE, sbst.1, m. l. r.
Ordformer
(gryll 1861 osv. grylle 1751)
Etymologi
[efter t. grillvogel, trol. (på grund av fågelns läte) till t. grille, gräshoppa (se GRYLL, sbst.1)]
(i vissa trakter) vadaren Charadrius Hiaticula Lin., större strandpiparen. Linné Sk. 223 (1751). Jägerskiöld o. Kolthoff 242 (1926; anfört fr. Skåne).

 

Spalt G 1085 band 10, 1929

Webbansvarig