Publicerad 1929 Lämna synpunkter GRYMMART, m. Etymologi [jfr d. grimmert, efter holl. grimmerd (l. en nt. motsvarighet därtill), till holl. grimmen, bliva vred, brumma (jfr GRYMMA)] (†) person som alltid är vresig, brumbjörn. Lucidor (SVS) 333 (1673). Spalt G 1088 band 10, 1929 Webbansvarigadmin_saob@svenskaakademien.se