Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRYNT, sbst.
(†) vbalsbst. till GRYNTA (2): grymtande, ngt som säges i grymtande ton. Hade iagh mynt, är hwar mans grynt, / Stoor ting iagh wille drifwa. Fosz 370 (1621).

 

Spalt G 1095 band 10, 1929

Webbansvarig