Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRÅDIG, adj.
Etymologi
[fsv. gradhogher (-ugher), glupsk, sv. dial. grådug, -ig, motsv. d. graadig, nor. graadug, isl. gráðugr, got. grēdags, fht. grātag, feng. grǣdiȝ, eng. greedy, avledn. av stammen i fsv. gradh, matlust, motsv. isl. gráðr, glupskhet, got. grēdus, hunger, av en ieur. rot ghrēdh-, med avljud föreliggande i sanskr. grṛdhyati, åtrår]
(†) glupsk. Af then tunna och watnagtiga spis blef folket grådigt, omätteligit, swagt och sjukt af durchlopp etc. AEmundi (1657) i SvMerc. IV. 1: 23. Spegel 157 (1712). Ihre 1: 712 (1769).

 

Spalt G 1123 band 10, 1929

Webbansvarig