Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRÄLIG grä3lig2, adj.2 -are. adv. -T.
Ordformer
(grällig 1925 (enl. förf. korrekturfel))
Etymologi
[sv. dial. (Värml.) grälig; jfr sv. dial. grillig, grillet, brokig av smuts, grelugur (Gotl.), smutsig; samhörigt med nor. grela, strimma i ansiktet (i sht i pl.), grela, utbreda tunt m. m., av ovisst urspr. (jfr Torp)]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om färgteckning som är en oredig hopgyttring av olika färger: spräcklig, småbrokig. Palmstedt Resedagb. 66 (1779). Allt (tyg), som var grälligt eller småbrokigt, (sönderklipptes) för sig. Lagerlöf ChLöw. 190 (1925).

 

Spalt G 1144 band 10, 1929

Webbansvarig