Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GRÄNNAPÄRON grän3a~pä2ron l. ~pæ2-, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[av stadsnamnet GRÄNNA o. PÄRON]
benämning på en päronsort vars odling i Sv. utbredt sig från Gränna (dit den möjl. införts av Per Brahe); äv. kallad ”Gränna rödpäron”. Eneroth Pom. 2: 228 (1866). På päronträden lysa de röda grennapäronen, som ej mogna förrän till vintern. Sandström NatArb. 1: 156 (1908).

 

Spalt G 1148 band 10, 1929

Webbansvarig