Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GULASCH gul4aʃ l. (nästan bl. i bet. 2, men där alltid) gulaʃ4 l. gɯ-, om person m.||ig., om sak r.; best. -en; pl. (i bet. 2) -er.
Ordformer
(golasch 1904. gulasch 1896 osv.)
Etymologi
[jfr d. gul(l)asch, t. gulasch (äv. kolasch); ytterst av ungerska gulyās, herde, äv.: ett slags starkt kryddad ragu (vanlig bland herdarna)]
1) kok. benämning på ett slags starkt kryddad ragu (under världskriget 1914—1918 nyttjad för utspisning vid centralmakternas härar). Gulasch .. på oxkött. Hallstén o. Lilius (1896). En jättelik portion ”gulasch” i en djup tallrik sattes framför mig — sönderkokat kött, potatis, grönsaker och spad. Hedin Front. 544 (1915). En del charkuterihandlare, särskilt i Danmark, gjorde vid krigets början glänsande affärer genom att leverera något, som skulle likna gulasch. AB(L) 1919, nr 10, s. 8.
2) [jfr motsv. anv. i d.; jfr äv. ex. fr. 1919 under 1; sannol. urspr. elliptiskt för GULASCH-BARON] (ngt vard.) i fråga om förh. under tiden för världskriget 1914—1918 o. under närmast följande år: ”gulaschbaron”; äv. (numera föga br.) i allmännare anv.: person som gm lyckade (ofta mindre sunda l. icke fullt hederliga) affärer hastigt blivit rik (o. vräker sig i lyx), vräkig uppkomling; jobbare. SkånAB 1916, nr 262, s. 5. KyrkohÅ 1918, LittÖfvers. s. 8. — särsk. i sg. i koll. anv. Dem, som gjort miljonvinsterna och buro spenamnet ”gulaschen”. Melsted Milj. 206 (1917). Karlfeldt FlBell. 48 (1918). Den köpstarka gulaschen. Siwertz Varuh. 127 (1926).
Ssgr (nästan bl. i fråga om förh. under tiden för världskriget 1914—1918 o. under närmast följande år): (2) GULASCH-AFFÄR. affärstransaktion av det osunda, ofta mindre hederliga slag som under tiden för världskriget bedrevs av ”gulascher”. NDA 1919, nr 312, s. 7. Siwertz Varuh. 150 (1926). —
(jfr 2) -BARON. nedsättande benämning på person som (från att förut ha levat i mer l. mindre torftiga förhållanden) hastigt blivit en rik man gm leveranser av gulasch (i bet. 1) l. andra förnödenheter till de krigförande l. gm spekulation i den gm världskriget uppkomna dyrtiden o. som i allm. gm vräkighet, lyx o. yppigt levnadssätt ådagalade sin nyvunna ekonomiska ställning, ”kristidsjobbare”. PT 1916, nr 19, s. 2. Gulaschbaronerna. Berger (1916; boktitel). Le Monde oriental 12: 143 (1918). —
(1) -KANON02. skämtsam benämning på fältkök vid centralmakternas härar. AB(B) 1916, nr 310, s. 4. 2NF 36: 114 (1923). —
(2) -PRIS. oskäligt högt pris, jobbarpris. GbgP 1919, nr 35, s. 2. —
(2) -TID(EN). gulaschaffärernas tid, ”kristiden”. Siwertz Varuh. 225 (1926).
Avledn.: GULASCHA040, v. -eri. (vard.) till 2, i fråga om förh. under tiden för världskriget 1914—1918 o. under närmast följande år: göra gulaschaffärer, göra grov vinst på leveranser av gulasch l. andra förnödenheter till de krigförande l. på spekulation i den gm världskriget uppkomna dyrtiden; äv. (numera föga br.) i allmännare anv.: jobba, taga oskälig vinst. Melsted Milj. 339 (1917). Något litet lär det .. ha gulaschats utanför portarna (till Cirkus i Sthm före brottningsmatchen), och 50 kr. begärdes och betaltes för en biljett. SDS 1928, nr 300, s. 14.

 

Spalt G 1308 band 10, 1929

Webbansvarig