Publicerad 1929   Lämna synpunkter
GÄCK jäk4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr d. gæk, trol. av nt. geck, något vridbart; möjl. samma ord som GÄCK, sbst.1]
(i fackspr., i vissa trakter) regel på bösslås varmed hanen kan förreglas i halvspänt läge, spärrhake. KrigsmSH 1801, s. 130. Swederus Jagt 331 (1832). Källström Jagt 236 (1850).

 

Spalt G 1572 band 10, 1929

Webbansvarig