GÄDIG, adj.
Etymologi
[jfr sv. dial. gedig, ostadig till sinnet, till sv. dial. ge(d) (se GÄDLÖS). Jfr GÄDJOT]
(†) om sinnelag: ostadig. Otijdigt och giädigt sinne. Grubb 545 (1665).
Spalt G 1578 band 10, 1929
Webbansvarig
admin_saob@svenskaakademien.se