| Publicerad 1929 | Lämna synpunkter |
GÄVTRÄL jä3v~trä2l, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
(i fråga om äldre medeltida förh.) person som (för att bliva försörjd) frivilligt givit sig till träl l. som (för att bliva försörjd) till annan person överlämnat all sin egendom; jfr GÅVO-TRÄL. Verelius 73 (1681). Birger Jarl förböd förrst Gäf-trälar; därmed förstås sådane, som sjelfvilligen bortgåfvo sin frihet och blefvo trälar. Botin Utk. 334 (1761). För gäf-träl böttes hälften mindre, än för annan träl. Dens. Hist. 2: 192 (c. 1790). SvH 2: 139 (1904).
Spalt G 1663 band 10, 1929