Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HARR har4, m. l. r.; best. -en, äv. -n; pl. -ar.
Ordformer
(har Broman Glys. 1: 347 (1711: harfisk). harr SRheen osv.)
Etymologi
[sv. dial. har(r), harre m. m., motsv. nor. dial. harr, horr; av germ. harzu-, nära besläktat med lit. karszìs, f., braxen, o. kirszlỹs, m., harr; eg.: den mörkfläckiga l. mörkfärgade; hörande till lit. kérszas, svart- o. vitfläckig; jfr sanskr. kṛṡṇá-, svart; med avs. på bet.-utvecklingen jfr fht. asco, t. äsche, harr, eg.: den askfärgade; se Lidén i BeitrGeschDSpr. 15: 509 (1891)]
den till harrsläktet hörande fisken Thymallus thymallus (Lin.). SRheen (1671) i Landsm. XVII. 1: 50. Harren har inom Sverige en vidsträckt utbredning, ehuru den företrädesvis tillhör dess nordlige delar. Lilljeborg Fisk. 2: 674 (1888). Harren fångas med nät och not samt medelst mete med konstgjord fluga. Stuxberg Fisk. 560 (1895). — jfr FLOD-, SAND-, STRÖM-HARR m. fl.
Ssgr: HARR-FISK. särsk. (bygdemålsfärgat): harr. Broman Glys. 1: 347 (1711). —
-FISKE. NorrlS 1: 92 (1794). Molin ÅdalP 38 (c. 1895). —
-FLUGA. fisk. jfr FLUGA 2. Schröder Fiske 64 (1900). —
-SLÄKTE(T). zool. det till laxfiskarna hörande släktet Thymallus Cuv. Nilsson Fauna 4: 447 (1853).

 

Spalt H 475 band 11, 1930

Webbansvarig