Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HAVERIST ha1veris4t l. hav1-, om person m.||(ig.), om fartyg o. dyl. r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr d. havarist; till HAVERI]
eg. (i sht sjöt.): person l. fartyg som lidit l. gjort haveri; i icke fackmässigt spr. äv. i utvidgad anv., om flygare (äv. chaufför), luftfordon, bil o. d. SvLitTidn. 1818, sp. 521. Båda hafveristerna .. voro vattenfylda. AB 1890, nr 257, s. 2. VFl. 1911, s. 131 (om flygare).

 

Spalt H 587 band 11, 1930

Webbansvarig