Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HEBE he3be2, f.; best. -en; pl. (föga br.) -er32 (Arsenius Minn. 224 (c. 1895), GHT 1897, nr 282 A, s. 4).
Etymologi
[överförd anv. av gr. Ἥβη, namn på ungdomens gudinna o. gudarnas iskänkerska; eg.: mognad, ungdomstid]
(vanl. skämts.) serveringsflicka, uppasserska på restaurang. En ljuslockig Hebe. Hedenstierna Kaleid. 20 (1884). Hultman Vamp. 177 (1911).

 

Spalt H 594 band 11, 1930

Webbansvarig