Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HEBRAISM -ais4m, stundom HEBREISM -eis4m, förr äv. EBRAISM, r. (m. Dalin (1852)); best. -en; pl. (i bet. 1) -er.
Ordformer
(ebr- 1796. hebr- 1837 osv. -aism 1796 osv. -eism 1901)
Etymologi
[jfr t. hebraïsmus, eng. hebraism, fr. hébraïsme; efter sengrek. ἑβραϊσμός, till ἑβραΐζειν (se HEBRÉ); med avs. på bildningssättet jfr DANISM m. fl.]
1) hebreisk språkegenhet; numera bl. om uttryck l. vändning (i annat språk) som beror på inflytande från hebreiskan. Riviere .., Prof. i ebreiska språket, förklarade flera ställen i Homer genom ebraismer. LittT 1796, s. 122. SvHumFörbSkr. 4: 25 (1901).
2) (†) judendom. Hebraismen, Bramaismen och Islamismen. Geijer I. 5: 408 (1847). —

 

Spalt H 594 band 11, 1930

Webbansvarig