Publicerad 1930   Lämna synpunkter
HEDER (he´der Weste; héd’r Dalin), sbst.1, r. l. f.; best. -n; äv. HEDERA l. HEDRA, r. l. f.; best. -an.
Ordformer
(heder 1730—c. 1870. heder- (i ssgr) 1682—1701. hedor 1775. hedera 1682—1751. hedra 1833)
Etymologi
[av likbetydande lat. hedera, till en rot ghed, omfatta, fatta, som med n-utvidgning äv. föreligger i prehendere, fatta, gripa (jfr KOMPREHENSIV). — Jfr HAUDER]
(†) klängväxten Hedera Helix Lin., murgröna; äv. om trä(virke) av denna växt. En Tunna eller annat Käril aff hedera. RelCur. 292 (1682). Bromell Berg. 72 (1730). Fries Ordb. (c. 1870; angivet ss. mindre vanligt).
Ssgr (†): HEDER-BLAD. Rudbeck Samolad 34 (1701). —
-TRÄ. RelCur. 292 (1682).

 

Spalt H 602 band 11, 1930

Webbansvarig