Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HEDONISM hed1ωnis4m l. häd1-, l. he1-, l. -o- l. -å-, r.; best. -en.
filos. den etiska åsikt enligt vilken det högsta goda är sinnlig njutning; jfr EUDEMONISM. Eudæmonism, i dess consequentaste form såsom hedonism. Boström 2: 18 (1838). Larsson PoesLog. 148 (1899). —
Spalt H 626 band 11, 1930