| Publicerad 1930 | Lämna synpunkter |
HEMLAND hem3~lan2d, n.; best. -et; pl. =.
1) (i Finl., starkt bygdemålsfärgat) om det ”land” (den ö) i skärgården där hembyn l. hemgården är belägen. (En nämnd skall tillse) at huar skall bekoma syn full andel så wäll i holmar som på heemlandh, der efter han skattar i bolbyn. BtFinlH 2: 208 (1588). ”Det börjar bli ont om vindfällen på holmarna.” ”Så får du hugga på hemlandet så mycket ved du behöver.” Mörne Strandb. 1: 76 (1915).
2) land (l. bygd) där man har sitt hem (är statsborgare) l. där man växt upp; äv. i utvidgad anv. (motsv. HEM I 4 slutet): land l. trakt där ngt företrädesvis hör hemma l. varifrån ngt härstammar l. spridt sig. Atterbom i PoetK 1814, 1: 5. Vi tro knappast att .. (Wergeland) skall kunna göra sig så populär i Sverige som i sitt hemland. Snällp. 1848, nr 68, s. 3. Syrenernas hemland är olika trakter af mellersta Asien. LfF 1902, s. 146. Lapplands .. gruvor och skogar utgöra grundvalen för industrier både i hem- och utland. SvD(A) 1930, nr 25, s. 5. (De dansade) sitt hemlands vilda danser. Böök FoR 241 (1930). — särsk. (i religiöst spr.) motsv. HEM I 2 e β β’, om himmelen. Ps. 1819, 492: 8. Östergren (1927).
-FARVATTEN~020, äv. ~200. farvatten närmast hemlandet (l. i hemlandet); jfr HEM-FARVATTEN. KrigVAH 1881, s. 225. 2NF 33: 253 (1921). —
-KYRKA. Hednamissionsarbetet har .. visat sig ega en mycket stor betydelse för det kristliga lifvet inom hemlandskyrkorna. 2NF 18: 669 (1912). —
-LUFT. äv. bildl. Kom för att i dina lungor medtaga ny magasinerad hemlandsluft. Oscar II (1885) i SnoilskyVänn. 2: 11. —
-TON ~tω2n. tongång l. ljud som är karakteristisk(t) för hemlandet (hembygden) l. väcker minnet av hemlandet (hembygden); vanl. bildl.; i sht i pl. Tegnér (WB) 4: 17 (1822). Det var nästan hemlandstoner att sitta (i Sahara) och tugga smörgås med ost och skinka och hårdkokta ägg. SvD 25/4 1926, Söndagsbil. s. 1.
Spalt H 752 band 11, 1930