Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HEROIN he1roi4n l. her1-, l. -å- l. -ω-, sbst.1, f.; best. -en; pl. -er; förr äv. HEROINNA, f.
Ordformer
(-in 1904. -ine 1862. -iner, pl. 1833—1921. -inna 1835)
Etymologi
[jfr d. heroine, t. heroin(e), eng. heroine, fr. héroïne, av lat. heroine; av gr. ἡρωίνη, f. till ἣρως (se HEROS)]
1) (i fackspr., föga br.) f. till HEROS 1. SvLittFT 1835, sp. 226. Nilsson GrRelH 26 (1921).
2) (†) f. till HEROS 2: ”hjältinna”. Ungdomliga heroiner och idylliska flick-roller tyckas närmast tillhöra hennes genre. VexiöBl. 1833, nr 10, s. 2. CVAStrandberg 5: 273 (1862).

 

Spalt H 814 band 11, 1931

Webbansvarig