Publicerad 1931   Lämna synpunkter
-HET ~he2t l. ~he1t, suffix.
Ordformer
(-heit G1R 1: 47 (1523). -häth G1R 6: 52 (1529))
Etymologi
[liksom nor. -het o. dan. -hed av mnt. -heit, f., motsv. fsax. -hēd, feng. -hād, eng. -hood, t. -heit; urspr. ett självständigt ord, nära befryndat med HEDER, sbst.2 (jfr got. haidus, sätt, fsax. hēd, stånd, värdighet, feng. hād, rang, ställning, natur, fht. o. mht. heit, stånd, väsen, beskaffenhet), som utvecklats till avledningsändelse för abstrakta sbst., tidigast, efter vad det vill synas, bildade till sbst., ss. t. ex. feng. mægdenhād (eng. maidenhood), jungfrudom, jungfrulighet, till mægden (maiden), t. gottheit, gudom, till gott, gud, sedan äv. till adj.]
avledningsändelse för bildande av abstrakta sbst. (av realt l. feminint genus), vilka beteckna en egenskap l. beskaffenhet, ett förhållande l. tillstånd o. d. av den art som grundordet utsäger. I fsv. äro dylika bildningar till sbst. sällsynta o. sporadiska (jfr Olson ApellSbst. 517 f. (1916)), om man undantager ett fåtal från mnt. direkt inlånade: DÅRHET, HÅNHET, MANHET, SKALKHET, som leva kvar i ä. nysv. (o. av vilka åtm. det sistnämnda ännu ngn enstaka gång kan komma till synes i arkaistisk framställning); jfr äv. BARNHET. Men för bildandet av adjektivabstrakta blev -het redan tidigt o. är allt fortfarande det ojämförligt vanligaste suffixet. Sbst. till participiala adj. på -ad o. -ande ansluta sig i formen till sådana ord som BELÄSENHET, NAKENHET; jfr t. ex. GODHJÄRTENHET vid sidan av GODHJÄRTAD, VÄLGÖRENHET vid sidan av VÄLGÖRANDE. — Ofta får ett ord av här ifrågavarande slag en konkret(are) bet., då det användes för att beteckna dels en yttring i ord l. handling av egenskapen i fråga (jfr t. ex. DUMHET, FÖRSUMLIGHET, GROVHET, VÄNLIGHET), dels person l. sak för vilken egenskapen är utmärkande (jfr t. ex. BERÖMDHET, PERSONLIGHET, SKÖNHET; MÄRKVÄRDIGHET, NYHET).

 

Spalt H 859 band 11, 1931

Webbansvarig