Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HIA hi3a2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[avledn. av HI]
(föga br.) ropa ”hi”; hojta. De utsluppna häxorna klättrade omkring på vallarna och kraxade och hiade som kråkor och glador. Heidenstam Svensk. 1: 184 (1908).
Särsk. förb.: HIA TILL10 4. (föga br.) haja till av förskräckelse o. ofrivilligt ropa ”hi”. Bergman JoH 63 (1926).

 

Spalt H 883 band 11, 1931

Webbansvarig