Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HISPANO- hispa1nω- l. -an1-, l. -no-, äv. -nå-, l. 100, l. hispa3nω~ osv.
Etymologi
[jfr eng. o. fr. hispano-; ssgsform till lat. hispanus (se HISPANER). Med avs. på formen jfr sådana bildningar som FENNO-, SLAVO- m. fl.]
i ssgr: spansk-.
Ssgr: HISPANO-AMERIKAN0101004 l. 0100104 l. 030~ 1002 l. ~0102. (föga br.) amerikan av spansk härkomst. WoJ (1891). —
-FIL0104 l. 1004, m.||ig. [se -FIL] vän av Spanien l. allt spanskt. Vetterlund Skissbl. 377 (1914). —
-ROMANSK01004 l. 030~02. i sht språkv. som har avs. på de romaniserade invånarna på Pyreneiska halvön. Spanskan och lusitanskan sammanfattas ofta till en” hispanoromansk” grupp. Noreen VS 1: 67 (1903).

 

Spalt H 955 band 11, 1931

Webbansvarig