Publicerad 1931   Lämna synpunkter
HIT hi4t, n.; best. -et; pl. =, stundom -s.
Ordformer
(vanl., förr alltid, skrivet heat. heat 1882 osv. hit 1920 osv.)
Etymologi
[av eng. heat, eg.: hets, hetsning, löpning (jfr HET, HETTA)]
idrott. i fråga om tävling (i sht löpning, simning o. d.) vid vilka de tävlande på grund av sitt stora antal måste uppdelas på flera grupper, vilkas segrare sedan tävla inbördes: förberedande tävling (lopp osv.), försökstävling, omgång; äv. om varje till dylik tävling avdelad grupp av tävlande. NF (1882). Täflingen gick i nio heats med tre man i hvarje. 5Olympiad. 383 (1913). BonnierKL (1924). Startskottet för första heatet går kl. 2. SDS 1928, nr 51, s. 10. — jfr FÖRSÖKS-, MELLAN-, RODD-, SLUT-HIT m. fl.
Ssgr (idrott.): A: HIT-INDELNING~020. —
-LÖPNING. (heat- 1901 osv. heats- 1869) THästv. 1869, s. 73 (ur förslag till kapplöpningsstadgar). NordIdrL 1901, s. 195. —
-VINNARE.
B (föga br.): HITS-LÖPNING, se A. —
-TÄVLING. NordIdrL 1900, s. 234.

 

Spalt H 973 band 11, 1931

Webbansvarig