| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HOP, sbst.3 o. adv. ssgr (forts.; jfr anm. sp. 1153):
-STÄLLA, -ning. (hop- 1815 osv. ihop- 1828. tillhopa- 1594—1893) ställa ihop, sammanställa.
1) till I 4 b α, ε, II: ställa (olika saker) tillsammans l. bredvid l. intill varandra (för att bilda ett helt därav); äv. bildl. Större frihet att hopställa orden i en ordning som förenar dem till behagligare samljud. Moberg Gr. 58 (1815). På andra sidan boningshuset ligga vanligen svinhuset och hönshuset, hvilka begge bestå af ihopställde pålar och bamburör. Gosselman Col. 1: 266 (1828). MeddSlöjdF 1899, 2: 22.
2) till I 4 b ε β’, II: bilda l. åstadkomma (ngt) gm att ställa olika saker bredvid l. intill varandra l. gm att förena olika beståndsdelar; äv.: hopsätta; äv. med mer l. mindre abstr. obj. HSH 1: 48 (1594). Öfverens m. fl. (ord), hvilka redan genom sjelfva accenten utmärka, att de icke äro sammansatta, utan blott hopstälda. Rydqvist SSL 1: XII (1850). Vattenledningar för både varmt och kallt vatten finnas .. i alla hus i Ikao (i Japan), synnerligt konstlöst och lika billigt hopstälda af bamburör, men därför ingalunda mindre praktiska. Zilliacus JapSt. 85 (1896). 2NF 37: 1231 (1925). —
(I 4 b ε δ’, II) -STÄMMA, v.1, -stämning. (hop- 1723 osv. ihop- 1708. ihopa- 1663—1680)
1) bringa (olika saker) i överensstämmelse l. samklang o. d. Block Progn. 144 (1708). Starka men dämpadt hopstämda (färg-)toner. Wettergren GvRosen 143 (1919).
2) (†) komma överens, befinna sig i samförstånd. Hjelt Medicinalv. 3: 489 (cit. fr. 1663). Stiernman Com. 4: 272 (1680).
3) (†) befinna sig i överensstämmelse l. samklang; passa ihop; överensstämma. Alt hopstämde till hans fördehl. Gyllenborg Andr. F 2 a (1723). (Jordaens o. Snyders hava ofta målat på samma duk). Lätteligen åtskiljas icke tvänne särskilde Konstnärer i dessa Taflor, så noga hopstämma i dem Natur och Snille. SP 1792, nr 38, s. 2. —
(I 4 b β, II) -STÄMMA, v.2 (hop- 1761. ihop- 1658—1709) (†) sammankalla. HTSkån. 1: 198 (i handl. fr. 1658). Almogen hopstämdes, troppar skickades kring de största soknar, at sammanhämta dem, som ej godvilligt kommo. Dalin Hist. III. 1: 247 (1761). —
(I 4 b ε, II) -STÄMMA, v.3, -stämning. (hop- 1797—1889. ihop- 1740) tekn. gm stämning (användande av stämjärn) hopfoga (olika föremål l. delar av ett föremål). Carlberg SthmArchitCont. C 4 a (1740). Ikonen (1889). —
-STÖTA, -ning. (hop- c. 1755 osv. ihop- 1664—1740. tillhopa- 1755) stöta ihop, stöta samman.
1) till I 4 b α, II: med en stöt komma tillsammans l. träffas; äv. allmännare: träffas, råkas. Humbla Landcr. 416 (1740). Uppgifterna om explosioner vid hopstötning af biljardbollar, förfärdigade af celluloid, kunna icke grunda sig på sanning. AHB 123: 65 (1885).
2) till I 4 b α, β, II: på ett olyckligt l. mindre lämpligt sätt komma att hopas l. att stå tillsammans; äv. bildl. Polyfem II. 28: 1 (1810; bildl.). Hopstötande omständigheter. Östergren (1927).
3) (†) till I 4 b γ, ε ε’, II: stöta (ngt) så att det blir kompakt l. väl blandar sig (med ngt annat). Lijtet Salt och Pepar wäl ihop stött. Salé 100 (1664). Sjöberg Singstock 133 (1832). —
(I 4 b ε, II) -SUMMERA, -ing. (hop- 1832 osv. ihop- 1799) förena gm summering, summera (ihop); äv. bildl. Geijer (1799) i MoB 7: 7. Hvarje verkligt snilleverk har i sig något outtömligt, något som undandrager sig torr hopsummering; räkningen vill ej gå ihop. PT 1881, nr 53, s. 3. —
(I 4 b ε, II) -SURRA, -ning. förena (olika föremål) gm fastsurrning; iståndsätta (ngt) gm att fastsurra dess delar vid varandra; surra ihop. Hon .. betraktade manskapet, som med krökta ryggar lyftade vagnen, för att åter sätta det hopsurrade hjulet på axeln. Palmstjerna Snapph. 2: 230 (1831). Östergren (1927). —
(I 4 b ε, II) -SVETSA, -ning. förena (olika föremål) gm svetsning; iståndsätta (ngt) gm att svetsa dess delar fast vid varandra; svetsa ihop; äv. bildl.: fast förena. VetAH 1771, s. 213. Hopsvetsning af bleck om några mm. tjocklek kan .. åstadkommas för ungefär 1/10 af kostnaden för nitning. 2NF 34: 383 (1922). —
-SY, -ende, -ning. (hop- 1659 osv. ihop- 1672—1872. ihopa- 1654. tillhopa- 1751—1755) sy ihop.
1) till I 4 b δ, II: sy igen (ett hål, en rispa o. d.). VRydberg (1875) hos Warburg Rydbg 2: 296 (i bild). (Karolinen) såg de hopsydda risporna efter ett sabelhugg på ärmen. Heidenstam Karol. 2: 33 (1898).
2) till I 4 b ε, ε β’, II: gm sömnad förena (olika stycken av tyg l. papper l. skinn o. d.); äv.: på detta sätt förfärdiga (ngt). Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 144 (i handl. fr. 1654). 2NF 19: 776 (1913).
Spalt H 1196 band 11, 1932