Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HUSGERÅD hɯ3s~jerå2d, n. (SthmTb. 5/11 1576 osv.) ((†) r. l. m. l. f. Linc. (1640; under gravis), Johansson Noraskog 1: 62 (i handl. fr. 1785)); best. -et; pl. (i bet. 2) = ((†) -er VDAkt. 1791, nr 472, BoupptRasbo 1826).
Ordformer
(hu(u)s- 1576 osv. huuss- 1668—1698. huss- 1568—1660. -geråd(h) 1568 osv. -gieråd 1679. -gerå 1702. -geråt 1682 (: Huusgeråtz persedlar). -geråde 1653)
Etymologi
[jfr d. husgeraad; av nt. hūsgerad; jfr mnl. huusgerade, mht. hūsgeræte, t. hausgerat, hausgerät, till HUS 4, 5 o. mnt. gerade resp. t. gerat, mht. geræte, fht. girāti, utrustning, till rat (se RÅD). — Jfr GERÅD]
1) koll.: bohag, lösöre; numera nästan bl. om redskap för ett hems skötsel, matlagning, servering, rengöring o. d., ss. glas, porslin, metallföremål, kökskärl o. d., mera sällan med inbegrepp av möbler, sängkläder, mattor o. d., förr äv. med inbegrepp av kläder o. d. Alle Lösörer både i Guldh, Sölf, Kopper, Then, Cläd(er) och annet husgerådh. SthmTb. 5/11 1576. Husgerådet av tenn, som före fajansernas inryckande hade en betydligt större plats i hushållen än längre fram. Fredr1Tid 45 (1924).
2) (numera mindre br.) föremål som tillhör husgerådet (i bet. 1), husgerådssak, bohagsting. Schmedeman Just. 62 (1574). Kolmodin QvSp. 1: A 4 a (1732; om spegel). Mina husgeråd bestå i en silfversked, knif och gaffel .. och ett träfat. JZDuncker (1808) i LfF 1908, s. 253. Linder Tid. 32 (1924). — bildl., om hustrun i hemmet. Der .. husfadren blir envåldsherre, qvinnan blott ett husgeråd, en tjenarinna för nöje eller nytta. Bremer GVerld. 3: 133 (1861). Nyström NKina 2: 123 (1914).
Ssgr (till 1): (jfr 2) HUSGERÅDS-ARTIKEL. i sht i pl.; jfr -SAK. Wolter Symask. 3 (1866). —
-BETJÄNTE, pl. (†) personer tillhörande betjäningen vid kungliga husgerådskammaren. Henel 1729 154 (1730). —
-FÖRVALTARE. (förr) förvaltare vid kungliga husgerådskammaren. Hofcal. 1814, s. 62. Därs. 1818, s. 70. —
-KAMMARE. kammare avsedd för förvaring av husgeråd; numera (utom i fråga om ä. förh.) bl. (särsk. i uttr. kungliga husgerådskammaren) ss. benämning på ett under riksmarskalksämbetet lydande, förvaltande värk som har att handhava, underhålla o. redovisa de staten tillhöriga möbler, tapeter, konstindustrialster m. m. som äro ställda till konungens disposition på Stockholms slott o. de kungliga lustslotten. Överintendent, intendent, kamrerare, amanuens vid kungliga husgerådskammaren. LReg. 402 (1631). Husgerådskammaren med sina gamla och nya bordkärl af silfver och tenn och sina remmare och pokaler. Rydberg Vap. 103 (1891). SvStatskal. 1916, s. 70.
Ssgr: husgerådskammar-betjäning. (förr) tjänstepersonal vid kungl. husgerådskammaren. SP 1786, nr 87, s. 2. DA 1793, nr 88, s. 4.
-betjänt. (förr) person tillhörande betjäningen vid kungl. husgerådskammaren. Henel 1735 127 (1736). DA 1824, nr 187, s. 3. —
-KARL. (†) En Husgerådzkarl, som haffver hästar, vagner, kläde och annat under sin disposition. RP 3: 212 (1633). —
(jfr 2) -KÄRL. i sht i pl. SUFinlH 5: 85 (1616). Adler Meyer 392 (1894). —
-MÄSTARE. dels (förr): tjänsteman som hade överinseendet över den kungl. husgerådskammaren, dels, sedan 1911: tjänsteman som leder det dagliga arbetet där. RP 3: 217 (1633). Hofcal. 1823, s. 69. SvStatskal. 1918, s. 72. —
(jfr 2) -PERSEDEL. (numera nästan bl. i juridiskt spr.) = -SAK; i sht i pl. BoupptSthm 24/8 1658. SFS 1910, nr 93, s. 3. —
(jfr 2) -PJÄS. (numera knappast br.) = -SAK; i sht i pl. JernkA 1819, s. 71. MeddSlöjdF 1897, 2: 58. —
(jfr 2) -SAK. föremål tillhörande husgerådet; i sht i pl. RP 12: 311 (1648). Allahanda Husgerådssaker, som Tenn, Koppar, .. Sängkläder .. m. m. PT 1758, nr 13, s. 4. —
-SKRIVARE. (förr) skrivare vid kungliga husgerådskammaren. SthmTb. 6/7 1580. Hofcal. 1823, s. 69. —
-SKRÄDDARE. (förr) skräddare anställd vid kungliga husgerådskammaren. ArvskifteSthm 14/11 1655. Hofcal. 1801, s. 48. —
-TILLSIARE. (†) husgerådsförvaltare. LReg. 402 (1631). —
(jfr 2) -TING. (föga br.) = -SAK; i sht i pl. Nordensvan SvK 531 (1892).

 

Spalt H 1493 band 11, 1932

Webbansvarig