Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HUVDAMÅL, n.; pl. =.
Ordformer
(hufda-)
Etymologi
[jfr likbetydande sv. dial. hovdamål (Smål.), huvmål (Öl.). Senare ssgsleden är MÅL i bet.: märke o. d.; förra ssgsleden utgår antingen från ä. gen. pl. av HUVUD (jfr HUVUD ssgr C) l. från ett (icke anträffat) huvde, kulle o. d., sidoform till sv. dial. hovde (se HÖVD)]
(†) minnessten l. kors o. d. på grav(kulle). Linnerhielm 1Br. 150 (1797). Möller (1807; angivet ss. ”Provinzialwort”).

 

Spalt H 1525 band 11, 1932

Webbansvarig