| Publicerad 1932 | Lämna synpunkter |
HYBBE, n.
(†) = HYBBLE. (Jag) tacker min gudh som hulpitt mig att kunna gie min Engell ett litett hybbe, som hoon kan säja vara sitt egitt. Stenbock (o. Oxenstierna) Brefv. 2: 12 (1703). Säfström Banquer. Gg 3 b (1754).
Spalt H 1592 band 11, 1932