Publicerad 1932   Lämna synpunkter
HYBRID hybri4d, adj.; n. (knappast br.) -idt -brit4 (Fries BotUtfl. 3: 138 (1864), Östergren (1928; angivet ss. förekommande ”ngn enda gång”)).
Ordformer
(hibrid 1845—1868. hybrid 1814 osv.)
Etymologi
[jfr t. o. eng. hybrid; av fr. hybride, adj. till hybride, sbst. (se HYBRID, sbst.). — Jfr HYBRIDITET]
(i fackspr., i sht biol.) alstrad av två skilda arter (varieteter, raser); som tillhör l. har avseende på l. är utmärkande för hybrider; äv. mer l. mindre bildl. l. i överförd anv. VetAH 1814, s. 161. Hybrida Växter. Wikström ÅrsbVetA 1826, s. 137. Teorien öfver en del vextformers hybrida ursprung. BotN 1840, s. 90. Hybrida namn (på djur), hopfogade av två olika språk, få ej tålas. Sundevall ÅrsbVetA 1840—42, s. 28. PedT 1897, s. 124 (bildl.).
Ssgr, se HYBRID, sbst. ssgr.

 

Spalt H 1593 band 11, 1932

Webbansvarig